DIAMANT-information
Diamanter / Kimberlyprocessen
Diamanter bildas ca 200 km ner i jordens inre under flera miljoner år. Kol kristalliseras under högt tryck kring 2000 grader och ombildas till världens hårdaste naturliga material – diamanten. Även vid meteoritnedslag, kan perfekta förhållanden skapas och diamanter bildas.
Visst är det fantastiskt?
Diamanter finns som vita, champagne/coffie (ljusgula till bruna), rosa, blå, gröna och svarta.
För att få bukt med korruption och inbördeskring genomfördes den sk. Kimberylyprocessen år 2006. Det är en certifiering med syfte att eliminera risken för handel av sk. konfliktdiamanter, som ligger till grund för många inbördeskrig, slavliknande arbetsvillkor och slitage på naturen. De allra flesta diamanter på marknaden innefattas av Kimberlyprocessen idag, över 90%, men mycket förbättringsarbete inom diamantindustrin måste göras! Även om just “blodsdiamanter” utger en liten del av marknades stenar, är många människor utnyttjade ännu.
ÅTERVUNNA diamanter
Diamanterna återvinns i Sverige och kommer huvudsakligen från svenska smycken.
Genom att sortera, granska, gradera och i vissa fall ompolera återvunna diamanter, minskar vi klimatpåverkan med ca 99%!
Dessutom blir det betydligt billigare för plånboken.
Lyx och miljöansvar kan gå hand i hand!
Diamanterna är noggrant kontrollerade så de inte har några skador eller dyl.
Väljer ni en återvunnen diamant, bidrar ni till en grönare framtid och stöttar cirkulär ekonomi. Love all the way!
Laboratorie diamanter
SÅ, VilkEN diamant ska man välja?
Lab. diamanter eller ”man made diamonds”, framställs industriellt. Lab.diamanter tillverkas genom en HPHT-teknik, ”high pressure, high temperature” där man helt enkelt isolerar en mindre naturdiamant och kol i en högtryckskammare som hettas upp till 1600 grader. Kolatomerna kommer då att filtreras och byggs sedan på diamanten lager för lager tills en större diamant skapats, precis som i naturen men under ett par veckors tid.
Lab. diamanter är nästintill identiska naturdiamanter och det är vanligt att de separeras genom liten tatuering inuti stenen. De båda kontrolleras och graderas/certifieras av laboratorium. En fördel med lab. diamanter är att priset är betydligt billigare. Men man bör vara medveten om att de i framtiden troligtvis kommer sjunka i pris, så det bör inte ses som en investering så som diamanter i övrigt. Och det har blivit allt vanligare att diamantförsäljare säljer lab.diamanter utan att tydligt informera om detta till kund. Så var försiktig vid köp av egen sten. Vidare har det visat sig att Lab.diamanter inte är så miljövänliga som det påståtts, utan är mer energikrävande vid framställning än brytning av naturdiamanter. Summa summarum är lab.diamanter ett bra val om priset för en naturdiamant känns för högt, men man vill inte riskera att köpa en konfliktdiamant i letandet efter en budgetlösning.
Svaret på det är individuellt och valet kring vilken diamant man skall välja är helt upp till dig som kund. Det som väger för en naturdiamant är vetskapen att få njuta av världens hårdaste material, skapad naturen genom årmiljoner. Diamantindustrin är även en viktig inkomst för många länder. En naturfunnen diamant kan även ses som en god investering för framtiden. Här är det dock viktigt att köpa av en utbildad guldsmed som kan garantera en trygg historia och en god kvalitet! Det händer tex att billiga diamanter på nätet eg. har många större inneslutningar, men att dessa borrats ur och fyllts med plast och ser väldigt fina ut. Problem kan uppstå vid tex storleksjustering då ringen hettas upp till ca 900-1000 grader. Då kan dessa fyllnader spräcka stenen. Så handla inte billigt på nätet, både ur ett etiskt men även ur ett kvalitetsperspektiv!
Köp hellre en kontrollerad återvunnen diamant.
Metaller
Återvunnet 18k VITGULD
Jag använder vitguld med 14 eller 16% palladium, vilket ger en fin färg på vitguldet. Vitguld i sig är ljusgrått, inte vitt som silver. Vitguld rhodieras ofta för en vitare färg. Rhodiering är som en förgyllning och sitter i några år, sedan måste det göras om. Många som väljer vitguld gillar dess naturliga gråa färg och låter ringarna vara orhodierade, och då ändras inte färgen. Vitguld stämplas 18k eller 750. Jag använder 18k som standard, men kan tillverka i 14k om ni önskar.
Återvunnet 18k RÖDGULD
Jag arbetar i 18k rödguld, men önskar ni roséguld, är det bara att säga till. 18k är standard i Sverige. Rent guld, 24k, är mycket mjukt, men när man legerar det till 18k blir det hårt och tåligt. I sydeuropa är en gulare legering vanlig, medan den rödare tonen är vanligast i Skandinavien. Guld är en tung metall, med en densitet på 16, och passar i ruffig och matt stil lika bra som blankare. Stämplas 18k eller 750.
Återvunnet PLATINA
Platina är mycket tung metall, med en densitet på 20. Den är hård, slittålig och och relativt svårbearbetad. Platina har en kallare grå färg än vitguld och är ngt ljusare. Platina rhodierar man inte, utan den är tillräckligt ljus i sig. Gör sig bäst som blankpolerad, men önskas en råfilad yta rekommenderas viss lyster för att metallen ska komma till sin rätt. Stämplas 950. Platina har länge varit dyrare än guld, men ligger idag lägre. Räknar man in den högre densiteten, alltså att en ring i platina väger mer (=det går åt fler gram), och att arbetstiden är längre, hamnar man kring guldpris ändå.
SILVER 925
Silver som stämplas 925 är det vi kallar sterlingsilver. Silver är en lätt metall med densitet 10. Man kan svartoxidera silver, men med tiden kommer oxideringen behövas göras om då det nöts bort. Örhängen och halsband kan hålla en oxidering länge, men på ringar slits det relativt fort. Vigselringar görs inte i silver, då metallen är för mjuk för att hålla sig fin i många år vid dagligt slitage.
Silver reagerar med syre, oxiderar, och blir mörkare med tid. Man behöver regelbundet putsa silver med silverputs. Förvara ej silver i badrum eller fuktig miljö, då oxiderar det fort.
KLASSIFICERING AV DIAMANTER
Diamantens 4C: Clarity, Color, Cut, Carat
Kvalitetsbedömning av diamanter görs med utgångspunkt från de s.k. fyra C:na som står för Clarity, Color, Cut och Carat. System för kvalitetsbedömning av diamanter är tex GIA (Gemological Institute of America) och Scan DN (Scandinavian Diamond Nomenclature).
Clarity / Renhet
Renhetsgraden anger hur fri från inneslutningar diamanten är. Inneslutningarna består oftast av främmande mineralkristaller och små sprickor eller brott.
Inneslutningarna lokaliseras och identifieras med mikroskop. Renhetsgraden fastställs med lupp vid 10 ggr förstoring. De flesta har säkert hört ordet “luppren”, men vad menas med luppren? Att en sten är luppren innebär att den vane betraktaren ej ser några inre inneslutningar med en lupp som har 10 ggr förstoring. Benämningen luppren har dock börjat spela ut sin roll och idag graderas diamantens renhet enligt nedan. På hemsidan erbjudes VS och SI. Jag undviker Pique pga för mycket inneslutningar, men kan ta hem högre kvalitéer som VVS och IF på begäran.
Int. förkortningar | Int. beteckningar | Beskrivning / Klarhet |
FL | Flawless | Helt fri från inneslutningar och ytfel, sällsynt (Luppren) |
IF | Internally flawless | Inga inneslutningar kan hittas vid 10 ggr förstoring. |
VVS | Very very small inclusions | Mycket små inneslutningar som är svåra att urskilja vid 10 ggr förstoring. |
VS | Very small inclusions | Mycket små inneslutningar, synliga vid 10 ggr förstoring för en van betraktare. |
SI | Small inclusions | Åtskilliga små inneslutningar lätta att urskilja vid 10 ggr förstoring. |
P | Piqué | Tydliga inneslutningar (synliga för blotta ögat). |
P1 | piqué1 | Inneslutningar som vid 10x förstoring kan urskiljas(påverkar ej ljusåtergivningen). |
P2 | piqué 2 | Inneslutningar som svagt minskar ljusåtergivningen. Synliga för blotta ögat. |
P3 | piqué 3 | Stora och/eller talrika inneslutningar, som betydligt minskar ljusåtergivningen. |
Color/ Färg
Diamantens färg, eller rättare sagt avsaknad av färg, bedöms genom att man jämför med diamanter med känd färg s k masterstenar. Det vanligaste är att diamanter har en svag gulton men även svag brunton och gråton förekommer. Högre kvalitéer är färglösa och benämns som vita. Vi arbetar med Wesselton (W) och Top Wesselton (TW) men kan ta hem River efter förfrågan. Coffiediamanter är naturligt gyllenbruna diamanter, och finns i från riktigt ljusa, kallas champagnediamanter, till riktigt mörkbruna, cognacfärgade diamanter. Naturligt funna svarta diamanter är väldigt ovanliga på marknaden, och mkt dyra. De svarta diamanter som används i smycken, är lägre kvaliteer av “vita”, ofta med mkt inneslutningar. De utsätts för högt tryck och tonar då över till en svart färg. Därför är svarta diamanter betydligt billigare än vita, men superfina för det!
Färgskala på diamanter:
GIA (USA) | Scan. D.N. | Förkortning | Beskrivande termer |
D-E | River | R | Mycket sällsynt vit. Den högsta färgkvalité som finns på diamanten. |
F-G | Top Wesselton | TW | Sällsynt vit |
H | Wesselton | W | Vit |
I (Com) | Top Crystal | TCr | Mycket lätt tonad vit/sällsynt vit |
J (Com) | Crystal | Cr | Lätt tonad vit |
K (Com)-L | Top Cape | TCa | Tonad vit |
M-N | Cape | Ca | Lätt gulaktig |
O-R | Light Yellow | LY | Lätt gult |
S-Z | Yellow | Y | Gult |
Utöver ovanstående färgklassificering finns det även sk. fantasifärger såsom: bruna, svarta, gröna, rosa, gula.
Cut / Slipning
Diamantens proportioner och symmetri är de faktorer som har störst betydelse för stenens briljans. Briljansen är det ljusspel som uppkommer till följd av inre reflektion i diamanten. Dispersion är stenens förmåga att bryta upp ljuset i regnbågens färger.
Här har överdelens proportioner störst betydelse. De “ideala” proportionerna varierar mellan länder beroende på vilken faktor man prioriterar. Exempelvis föredrar man i USA en sten med mer färgspel medan man i Europa föredrar en färglös briljans varför de ideala proportionerna här skiljer sig åt. Förmågan att återspegla ljuset skiljer sig åt beroende på slipform.
Ljusets väg vid olika slipningar:
1 – Too Shallow: För grund slipad diamant. Ljuset reflekterar inte tillbaka alt. endast del av ljuset återspeglas.
2 – Ideal: Slipad med rätta proportioner. Allt infallande ljus reflekteras tillbaka.
3 – Too Deep: För djupt slipad diamant. Ljuset reflekterar inte tillbaka alt. endast del av ljuset återspeglas.
Slipningsgradering av briljantslipade diamanter:
Beteckning | Beskrivning |
Mycket god (very good) | Utomordentlig briljans. Få och obetydliga yttre märken |
God (good) | God briljans. Några yttre märken |
Medelgod (medium) | Minskad briljans. Flera större yttre märken |
Dålig (poor) | Briljansen betydligt minskad. Stora och /eller många yttre märken. |
En briljantslipad diamant har 57 fasetter, 33 på översidan inkl bordsfassetten och 24 på undersidan.
Carat /Vikt
Caratvikten är en viktsenhet där 1 carat =0,2 gr och delas i 100 hundradelar, t ex 10 hundradelar = 0,10 ct. Orsaken till att man använder sig av carat har historiskt ursprung och härstammar från den nya tideräkningens begynnelse då araberna använde sig av johannesbrödträdets frön (kharrub) som motvikter till sina balansvågar. Dessa höll alltid en mycket jämn vikt 0,195 gr och användes vid noggrannare vägning.
I början av 1900-talet fastställdes emellertid att 1 carat skulle vara lika med 0,2 gram. Dessutom delas 1 carat i 100 points, ex 35 points=0,35 carat. Prisskalan på diamanter är progressiv, vilket innebär att en diamant som väger 1 ct kostar mycket mer än vad 10 st diamanter som tillsammans väger 1 ct. Två diamanter av samma vikt kan ha olika värden, beroende på dess slipning, färg och renhet. Förväxla inte carat med “c” och karat med “k”, vilket betecknar guldhalt!
Mått briljantslipade diamanter (runda): | Mått princesslipade diamanter (fyrkantiga): | |||
Diameter | Höjd | Carat | Storlek i mm* | Ca. vikt i carat |
1,3 mm | 0,78 mm | 0,01 ct | 1,5 x 1,5 mm | 0.02 ct |
1,7 mm | 1,02 mm | 0,02 ct | 2,0 x 2,0 mm | 0.05 ct |
2,0 mm | 1,20 mm | 0,03 ct | 2,5 x 2,5 mm | 0.09 ct |
2,2 mm | 1,32 mm | 0,04 ct | 3,0 x 3,0 mm | 0.17 ct |
2,6 mm | 1,56 mm | 0,06 ct | 3,2 x 3,2 mm | 0.22 ct |
2,8 mm | 1,68 mm | 0,08 ct | 3,3 x 3,3 mm | 0.24 ct |
3,0 mm | 1,80 mm | 0,10 ct | 3,5 x 3,5 mm | 0.32 ct |
3,5 mm | 2,10 mm | 0,17 ct | 4,0 x 4,0 mm | 0.42 ct |
3,8 mm | 2,28 mm | 0,20 ct | 4,4 x 4,4 mm | 0.50 ct |
4,0 mm | 2,40 mm | 0,23 ct | 5,0 x 5,0 mm | 0.70 ct |
4,5 mm | 2,70 mm | 0,33 ct | ||
5,2 mm | 3,00 mm | 0,50 ct | ||
5,5 mm | 3,30 mm | 0,67 ct | ||
6,0 mm | 3,60 mm | 0,80 ct | ||
6,5 mm | 3,90 mm | 1,00 ct | ||
7,0 mm | 4,20 mm | 1,25 ct | ||
7,4 mm | 4,50 mm | 1,50 ct | ||
8,2 mm | 4,80 mm | 2,00 ct | ||
8,5 mm | 5,10 mm | 2,30 ct | ||
9,0 mm | 5,40 mm | 2,50 ct | ||
9,5 mm | 5,70 mm | 3,00 ct | ||
10,0 mm | 6,00 mm | 3,45 ct |
*Djupet på en briljantslipad diamant är ca 60 % av diametern.